Valar och norrsken. Jag hade aldrig sett något av det tidigare, så det det var med viss förväntan jag åkte till Alta i Nordnorge. Under en vecka i månadsskiftet oktober/november 2024 på M/S Stockholm fick jag uppleva det mesta. Framförallt den storslagna naturen i denna del av världen, bara den upplevelsen var värd resan.

Västra Grönland är något annat än förra årets resa till östra. Större delen av befolkningen bor här medan den östra kusten till största delen är ödemark. I juni 2025 blev det 10 dagar då vi hann besöka Nuuk, Kangerlussuaq, Sisimiut, Ilulissat och Eqi. En resa med improvisationer. Dimma på flygplatserna medförde oplanerade stopp. Vi tillbringade sammanlagt tre nätter i Kangerlussuaq, som inte ingick i den ursprungliga planen. Det blev många upplevelser och intryck, framförallt historia, kultur och levnadsförhållanden.

Grönland, världens största ö (nästan fem gånger större än Sverige). 80% av ytan ständigt täckt av inlandsis som är upp till 3 km tjock. Ungefär 56 500 invånare, de flesta, 54 000, bor på den västra sidan. Jag åkte hit i månadsskiftet augusti/september 2024, till den östra sidan som är betydligt mer svårtillgänglig. Propellerplan från Island till en minimal flygplats med en grusbana. Det är väglöst land, vi färdades med fartyget M/V Nanook under åtta dagar i Sermilikfjorden. Och fick uppleva levnadsvillkoren för dem som bor här.

Under andra världskriget garanterade USA försvaret av Grönland. För detta etablerades flera flygbaser, bl a Bluie East Two som ligger på östra Grönland, norr om Tasiilaq. Flygbasen var i drift 1942 - 1947 och användes främst som reservflygplats, räddningsflyg samt insamling av metrologiska data. Den ligger otillgängligt och kan bara nås med fartyg, eller en flerdagars vandring. Den lämnades i befintligt skick och har varit i det närmaste orörd sedan dess. Danmark och Grönland kom 2020 överens om att starta en uppstädning av gamla baser från andra världskriget. När jag var här hösten 2024 verkar de inte ha börjat.

Världens nordligaste... inom många områden. Just denna vår (2022) har varit kallare än vanligt, det är mycket is och snö som ligger kvar och fåglarnas häckning har inte riktigt kommit igång. Men vi fick se det mesta av natur och djurliv. En magisk resa. Gör den.

September 2023, längre kunde jag inte vänta innan jag återvände. När september snabbt övergick till vinter besökte vi de norra och nordvästra delarna av Svalbard. Många oförglömliga upplevelser, jag återvänder säkert.